bumbionice

Melissa Horn

Ja jag ville leva farligt
Så jag slängde mina skor
Men när man väntat allt för länge
Blir inget som man tror

Jag kan sitta flera timmar
Jag kan gå igenom allt

________
Jag vill ha en sista chans
Så jag säger det rakt ut

Jag vill ha dig nu

Jag försöker träffa andra
Men det är inte så lätt
Jag har försökt att tänka bort dig
På alla sätt
Det är dags att lägga på
Men att stanna känns så rätt

Och jag vill ha dig nu
_______________________________
När tankarna tar över allt

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

The Hard Way

Jag antar att jag precis bestämde mig för att ge mig själv ledigt. Det snurrar iväg lite fort ibland. Göra avkopplande saker då är en bra idé. Det har jag lärt mig. Den hårda vägen. Så jag börjar med något jag haft mycket problem med det senaste när det blivit för mycket - SOVA!

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

...22...

Det är en fruktansvärd siffra, fruktansvärd. Om det gick ändra... Men sånt är det, nya mål, nya tider! Jag börjar tro på att det här funkar. Livet alltså.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis, fryser nu sakta till is.

Dem där bruna ögonen gör sig påminda ibland, även fast det var ett tag sen jag såg dem senast nu... Det var något speciellt med dem som jag inte kan sätta fingret på... Just nu är det saknad och jag önskar att jag fick vara hos han nu.

Och jag lyssnar på Lars Winnerbäcks låt - Kom Änglar.

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Äntligen

Bitarna faller på plats... Tårarna kom, jag läker <3 Vackra underbara människor i mitt liv!

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Ger mig själv Tillåtelse att vara Arg

Just nu är jag arg. Jag är arg för allt du gjorde, jag är arg för att du nu kan höra av dig som om inget hänt. Som om du aldrig gjorde mig illa, som om du aldrig gjort något fel. Det gick så lång tid, jag kan bara vara tacksam att mitt hjärta inte är ditt längre, för då hade det här gjort ont. Istället är jag arg.

Arg för att ja inte fick ha färgglatt nagellack. Arg för att jag inte fick ha vilken tröja jag ville, arg för att min nya kjol inte dög, arg för att jag aldrig fick höra att jag var fin i vad jag än hade på mig. Jag är arg för att du tog mig för givet, arg för att du utnyttjade min snällhet, arg för alla gånger jag fick höra att jag gått upp i vikt trots att du gått upp mer, arg för alla gånger jag fick sitta och vänta på dig när du aldrig var i tid, din tid var alltid viktigare än min. Jag är arg för att när jag väl en enda gång prioriterade mig själv och du påstod att jag var allt, att du ville oss, så träffade du samtidigt någon annan. Jag är arg för att jag fick höra att min näsa inte var lika rak som hennes, jag är arg för att jag fick höra att hon är typen man tittar efter. Jag är arg för alla de andra jag sa nej till på grund av dig. Jag är arg för att jag lät dig vara mitt liv. Jag är arg för att jag lät mig hållas när jag redan sprungit därifrån. Jag är arg för att jag känner att trots allt så var det jag som gjorde fel. Jag föll, jag blev kär i någon annan, efter allt du gjort så kunde jag ändå känna starkare för någon annan. Jag är arg för att jag känner skuld över att jag försökte gå vidare.
Jag är så jävla förbannad över att du nu kan höra av dig och påstå att du bara vill mig väl. Och jag är riktigt jäkla förbannad att du kan få mig att känna mig så liten och betydelselös. Mest av allt är jag arg för att jag inte hittar orden eller orken att säga detta rakt till dig. Försvinn.

Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Underbara Liv

Jag ser mig omkring, jag är precis där jag vill vara, jag skulle kunna välja att säga att inget blev som tänkt(om man tänker riktigt långt bak i tiden), men just nu är det precis så som jag tänkt(om jag utgår ifrån vad jag planerade för några månader sedan), jag har lyckats. Jag har hållt mig stabil när allt blev som mest svajigt. Luften är frisk här uppe. Allt är så mycket ljusare. Äntligen så kan jag gå åt det hållet JAG vill.

Jag njuter av att dricka te som doftar persika, jag njuter av att se de människor jag älskar, jag njuter av mat med krydda, jag ser på tv-program som berör mig. Idag har jag shoppat, till min framtid, för jag vet precis vart jag ska. Underbar känsla. Jag har tittat på resa till Rom, för jag vet vad jag vill se. Jag har hälsat på några människor i mitt liv, för jag känner kärlek. Jag njuter av att vara jag, för det finns ingen annan som är som jag. Och den tanken får mig faktiskt att le, för så harmoniskt det är nu att vara jag så skulle många kunna avundas mig, den jag var för ett halvår sedan bara, avundades den jag är idag.
Lycka av att bara vara jag, just här och nu.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

................

"There's a fire starting in my heart,
Reaching a fevered pitch and it's bringing me out the dark.
Finally, I can see you crystal clear,
Go ahead and sell me out and I'll lay your ship bare,
See how I'll leave with every piece of you,
Don't underestimate the things that I will do."

Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Tiden läker det den kan...

Det känns. Det gör det. Och det är svårt att sova. Många tankar. Klockan är redan för mycket, jag borde sova, men jag tror faktiskt det är precis det här jag behöver. Hur sjukt det än låter. Det behöver göra ont. Det är mänskligt. Man går inte igenom allt helt kallt, det är inte normalt. Det här är normalt. Det enda som saknas är tårarna, tårar läker sår, de är inte salt som svider i såren. Så jag väntar på dem, de skrämmer mig inte längre. Det är normalt att känna smärta, det är bättre än att vara tom. För det betyder att man även kan känna lycka... Och tacksamhet.

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Tillit?

Jag ångrar mig när jag berättar något personligt för någon. Jag bannar mig själv för att ha sagt något som någon kan använda emot mig. Sedan bannar jag människor som inte förstår mig. Som en cirkel. Människor skrämmer mig, jag litar inte på dem. Varför är nu frågan som jag ska lyckas klura ut...

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

PRECIS SÅ!

"Jag börjar om 
varenda dag. 
Försöker vara det dom vill att jag ska va 
men när jag somnat på natten har jag glömt om jag själv mår bra.

Och jag vet inte vart jag är 
jag är med men aldrig riktigt där. 
Det är höstkallt på balkongen 
och jag längtar till nått annat än det här.

Jag vill va vanlig 
vad det nu e. 
Jag vill göra fel 
och erkänna det. 
Jag vill leva för dan 
och inte låta natten sluka mig nå mer."


Precis så kändes det, så tomt, kallt och meningslöst.

Ibland så viskar rösten, men den ekar inte längre...

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Learning to Live

"Take another deep breath now
It’s just one more hurdle
I’m breaking this line
Before it comes full circle

I feel like I’m leaving
Like I’m leaving home
Like the clouds are parting, and I’m not alone"

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

.............

Too weird to live, too rare to die..

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Valen här i livet...

"I lost my peace of mind 
Somewhere along the way 
I knew there's come a time 
You'd hear me say 
I'm sick and tired 
of always being sick and tired"



Vi gör val - hela tiden. Stora som små. Alltifrån bryta upp en relation till att välja frukostmat. Om det första eller senare är svårare än det andra eller tvärtom är upp till var och en. Det beror helt på i vilken verklighet man lever i. Jag har gjort stora val, svåra val som visade sig bli lite lättare än jag trodde. Sen har jag även gjort små val som visade sig var de svåraste. Ibland blir det helt enkelt inte som tänkt. Mitt uppe virrvarret av dessa tankar så har jag lärt mig att tysta det. Tar ett djupt andetag, tar skolboken under armen - fast besluten att klara det här.

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Puppa

Ibland slår osäkerheten till, men med en otrolig vilja åt det positiva fortfarande. Känslan av att vilja krypa in i sitt skal och komma ut som en fjäril. Är det okej att försvinna ett tag om det är som starkare man kommer tillbaka?

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Jonas Gardell

"För allt du hatar hos dig själv - Förlåt dig själv

För allt du älskar hos dig själv - Förlåt dig själv
För allt du skäms över
För allt du är stolt över
För allt du vill dölja
För allt du vill visa upp
För allt som inte blev som det skulle
För allt du är
För allt du vill vara
Förlåt dig själv"

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

.............

Det är med handen på hjärtat jag somnar
Känner dess slag - jag är så tacksam att få vara vid liv
Lutar huvudet mot kudden med ett leende
(Tänk att till slut finna ro)
Slappnar av i kroppen
(Ingen mer smärta)
Känner efter i alla vrår
(Min själ är åter hel)
Andningen åter enkel
Panikångesten flög sin kos
Depressionen lämnade en sargad kropp
Mitt hjärta har gett och tagit
På så vis åter börjat läka
Alla gånger jag önskade det stilla och tyst
Så slår det fortfarande i takt
Det är med handen på hjärtat jag somnar
Lycklig över att då vara vid liv

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

.............

"Att vänta på att någon ska förlåta dig är ett jäkla slöseri med tid.  Förlåt dig själv."

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

.............

"Som en kärlekssorg man inte kan släppa eftersom att smärtan är så skön. Vi vill att allt ska vara som vanligt. Vi nöjer oss med att leva olyckliga - rädda för förändring, för att allt ska ödeläggas. Jag såg mig omkring på den där platsen(Rom), på allt kaos som den utstått. Den har använts för olika ändamål, bränts, plundrats och byggts upp igen. Det kändes hoppfullt. Det är inte mitt liv utan världen som är kaotisk och den enda faran är att vara fäst vid allt. Ödeläggelse är en gåva, det är vägen till förvandling."

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

12 stegs program - Mot Självdestruktivitet

1.

Börja med att ta en titt på dig själv. Hur mycket tycker du att du är värd?
Har du kommit fram till inget? Bra, då kan du gå vidare till nästa steg.
2.
Det andra säger och eventuellt tänker är det viktigaste. Helst ska du veta vad de tänker innan de själva gjort det, så du har kontroll på vad som kanske kommer att hända härnäst.
3.
Du är inte lika viktig som alla andra, så det de andra vill att du ska göra är din lag. Följ instruktionerna från dem till punkt och pricka. Ifrågasätt inte.
4.
För att visa precis hur duktig du är på att göra andra nöjda - börja med en hobby som är för att göra dem nöjda, intala dig själv samtidigt att du gör det för din egen skull. Testa till exempel att gå ner 35 kg(fast du redan är normalviktig men de andra tänker ju att du är tjock så det är bäst att lyda) eller testa att ligga med alla som vill ligga med dig(det visar ju vilken underbar tjej du är som alltid ställer upp!)...Är hobbyn svårmanövererad så finns det droger och alkohol för att göra det lättare(det gör egentligen allt lättare, testa det!).
5.
Nu vet du att du inte är värd något, att människor är beroende av dina komplimanger och handlingar och att du lyckats skaffa en hobby som gör att alla känns enklare och gör att andra accepterar dig! Känns det fortfarande inte så bra som tänkt? Oroa dig inte, det kommer 6 punkter till om hur du kan gå tillväga.
6.
Lyckades du inte riktigt med att gå ner i vikt? Lyckades du inte riktigt genomföra alla sexuella handlingar de bad dig om? Vill du att de ska se hur misslyckad du känner dig över detta? Gå till Ica, köp engångsrakhyvlar(de skär djupast av rakhyvlarna och med kniv finns risken att det blir för djupt), sätt dig sedan i duschen(det är smidigast med tanke på blodet som ger fläckar) skär sedan så många skärsår som möjligt på valfritt ställe(armar är att rekommendera då de är mest synliga) låt ångesten över allt misslyckande flöda fritt och känn magin som såren dessutom ger, för ett ögonblick så gör såren lite ondare än ångesten(njut av den stunden).
7.
Förstod de inte att du mår dåligt över att du inte är som dem? Förstod de inte att du är ledsen över att ha misslyckats med göra alla till lags? Nej men gör ett nytt försök då(det kanske går bättre den här gången?), gör det lite som med att dra av ett plåster..gör det snabbt!
8.
Lyckades du faktiskt gå ner i vikt och ligga med 4 killar inom loppet av en vecka utan att råka ut för någon sjukdom den här gången? Grattis! Det är klart att det kanske behövdes någon drog eller alkohol för att klara det men hey, det var det värt! Vilket glädjerus! Men vänta lite, ingen tackar mig? Ingen berättar hur duktig jag var?
9.
Din livsstil har blivit att inte äta(ibland funkar det inte så det blir mer någon form av att inte äta på en dag och sedan hetsäta, men det funkar ju också), sex, alkohol och rock'n'roll(musiken förstår mig). Du är fri, du gör allt som du vill! Fantastiskt, ändå känner du någon form av tomhet, ångest?
10.
För att dämpa ångesten rekommenderar jag starkt ångestdämpande mediciner(strunta i det där snacket hos läkaren att det skulle vara något fel med din livsstil, du är ju en fri själ, se till att få medicinerna bara så vi kan börja leva!)
11.
Hjälper medicinerna lite i alla fall? Bra, då kan vi fortsätta leva i sann frihetsanda, fortsätt som du gör, gör allt som du tror att alla andra tänker att du borde göra! Klagar några av dina närmre på ditt beteende? De är bara avundsjuka, oroa dig inte, de förstår sig inte riktigt på dig bara. Sluta helt enkelt att prata med dem, visa att du bestämmer själv.
12. Har du gått ner? Har du ökat din lista med sexuella förbindelser? Lägger du ner hela din själ på att klara det? Hjälper alkohol eller droger dig med att utföra det? Funkar ångestdämpande tabletterna så att du inte behöver må så dåligt efteråt? Är du full av skärsår? Har alla dina tidigare vänner som inte förstår dig nu dragit dit pepparn växer? Toppen, du är nu fullutbildad i självdestruktivitet. Har du dessutom under tiden lyckats ha en relation med någon och förstått att alla slagen förtjänade du? Suveränt bra gjort! Men mår du fortfarande dåligt så finns det väl bara en utväg? Även om läkaren påstår att man kan välja att må på ett annat sätt med - så det finns väl kanske egentligen två vägar.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

.............

" det enda som kändes mer omöjligt än att stanna var att lämna allt"

Känslan av ett destruktivt förhållande.


Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

.............

"Jag är stark för jag känner till svaghet, jag har medkänsla eftersom jag har upplevt lidande, jag lever för att jag är en kämpe, jag är klok eftersom jag har varit dum, jag kan skratta, för jag har känt sorg. Jag kan älska eftersom jag har känt förlust"

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

I'm forever keeping my angels close!

När det börjar susa i huvudet, så säger huvudet - Du Klarar Det Ändå. När det börjar viska i huvudet så säger det - Är du säker på det här? När det börjar eka i huvudet så blir det rundgång på ordena - "Du är värdelös, ingen vill ha dig här". Sedan kommer snurren, den fullkomliga paniken när varenda nerv skriker - "Spring för fan, snabbast möjliga utväg, kosta vad det kosta vill."


Redan vid suset borde man på något sätt sätta stopp. Man ska inte låta det gå så långt, speciellt inte till snurret. Tvinga sig själv till något sinnet varnar för går aldrig väl. Är det något man behöver göra så är det bästa att försöka argumentera med dig själv, komma överens med sig själv att bara man hittar kontrollen så överlever man det här med. Sedan komma på hur man tar kontrollen, lära känna sig själv utan och innan. Om man inte gör det här så lever det till självdestruktivitet, man handlar utifrån vad man tror att andra tänker, de behöver inte säga något, prestationsångesten har redan snurrat igång och det har för länge sedan slutat handla om dig, du vet inte längre varför du gör det du gör men det är en röst i huvudet som säger åt dig att du måste. Detta är fullkomligt livsfarligt, det tar liv, det kostar för mycket. Så när det börjar komma, pressa dig inte mer än vad som faktiskt går och är möjligt. Ingen kommer tacka dig för att du ligger 3 meter under jorden, skulle det mot all förmodan finnas någon som gör det så kommer du aldrig att höra det. Självdestruktivitet som inte stoppas är en säker död. Du lever för ditt liv, inte för andras, vi är inte skapta för att inte se över oss själva, att prioritera våra gränser och känslor gör att vi aldrig hamnar i en situation som kräver för mycket av oss. Vi är skyldiga oss själva och de runt oss att inte påfresta oss för mycket. Vi kan säga nej när det går för långt eller är för mycket, precis som så många andra kan. Vi är inte skyldiga att pressa oss neråt, vi ska uppåt.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

I've paid a price and I'll keep Paying...

"I’m not ready to make nice
I’m not ready to back down
I’m still mad as hell and
I don’t have time to go round and round and round
It’s too late to make it right
I probably wouldn’t if I could
‘Cause I’m mad as hell
Can’t bring myself to do what it is you think I should"


Just nu är det såhär det känns, det är så mycket som kommer upp när man är beredd att hantera det.
"Well, kommer du ihåg när du var som en vän för mig, du vet du var så stor att jag skulle dö för dig och jag trodde nog att det skulle vara så - i resten av vårat liv för detta skulle ingen kunna ändra, men så kom den där dagen då du slog mig, lät mig förstå att du bedrog mig"

Så mycket jag aldrig berättat för någon, saker som aldrig erkänts, jag har börjat öppna mig mer, men det är med osäkra steg.
"You ask me to enter
but then you make me crawl
And I can't be holding on to what you got
cause all you got is Hurt"

Jag vet att det går komma förbi allt, att man kan komma ut starkare, jag är på väg men nu börjar starka delar komma upp och jag vill så gärna lägga locket på, jag lovar att fortsätta, jag ska klara det här, för äntligen är det till största delen vackert att leva men de mörka stunderna gör sig fortfarande ibland hörda...


Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()